100. Blue Velvet..
Jag tänkte att jag i år ska göra en 100 alltime lista över mina absoluta favoritfilmer..Filmer jag har växt upp med, filmer som betyder nåt för mig eller filmer som helt enkelt är jävla bra. Min lista kommer nog vara lite mer annorlunda än om en ansedd kritiker skulle ha gjort en men jag anser mig vara mer öppen för alla sorters filmer.
Jag kommer att uppdatera efter hand som jag hinner se dom (kommer ju inte vara arbetslös för evigt).
Börjar såklart på 100:e plats..
100. Blue Velvet (1986) Regi: David Lynch
Blue Velvet är en film som man antingen hatar eller älskar men alla är överens om att ingen kan göra mer bizarr stämning än David Lynch och med tanke på att den kommer på plats 100 så är jag en av dom som älskar den.
Folk har väldigt ofta skilda åsikter om vad denna film har för genrer, några säger arty film medan andra hävdar att det är en skräck/thriller och andra säger bara att den är skum men jag anser att David Lynch har gjort en deckare i gammal go stil men på hans sätt men grunderna för en deckare är där.
Detta är en film man sugs in i och som man förundras över var gång man ser den och jag har sett den många gånger, kom ihåg att jag såg den när jag var 16-17 och den skrämde skiten ur mig, speciellt då Dennis Hopper som Frank, men det var även men första David Lynch film som jag såg men inte den sista.
David Lynch grep tag i mig och jag ville bara ha mera utav denna filmskapare, så jag fick tag på Elefantmannen som kom 1980 och älskade den och sen fick man stifta bekantskap med Twin Peaks serien och då var man Lynch beroende.
David Lynch var och fortfarande är en independent filmare som gör precis dom filmerna han själv vill göra och bryr sig ínte om vad andra tycker och det är ovanligt i Hollywood.
Från början var det meningen att Val Kilmer skulle spela Jeffrey men han tackade nej för att han tyckte att manuset var för pornografiskt, så Kyle MacLachlan fick den och det ska man nog vara glad för, för idag kan jag inte se någon annan som Jeffrey.
Rollen som Frank var det många som tackade nej till för att han är så sadistisk men till slut stod det i mellan Robert Loggia och Dennis Hopper men Hopper drog det längsta strået, efter ha sagt " det är jag som är Frank och ingen annan". I bland funkar personlig pr bra.
Blue Velvet hade $ 6 m i budget och spelade precis in allt i USA så det blev plus minus noll.
Det är bara Lynch som kan bygga en story på att en ung man hittar ett öra och därefter bygga en kriminal story på det, en kriminalhistoria som är mörk, otäck, erotisk och spännande.
Kyle MacLachan och Laura Dern (som även var ihop med Lynch) har blivit nåt av Lynch favoriter och har dykt upp i andra filmer av Lynch.
En av anledningarna till den mörka stämningen är musiken av Roy Orbison och Chris Isaak och i ag kan jag inte höra In Dreams av Roy Orbison utan att jag ryser av välbehag och minns den briljanta scenen där Dean Stockwell som Ben mimar till den.
David Lynch blev nominerad till en Oscar för Bästa Regissör men den gick till Oliver Stone för Plutonen och har man sån konkurrent så är det svårt att vinna, det är också en överjävlig bra film, kanske kommer på min lista..
Jag kommer att uppdatera efter hand som jag hinner se dom (kommer ju inte vara arbetslös för evigt).
Börjar såklart på 100:e plats..
100. Blue Velvet (1986) Regi: David Lynch
Blue Velvet är en film som man antingen hatar eller älskar men alla är överens om att ingen kan göra mer bizarr stämning än David Lynch och med tanke på att den kommer på plats 100 så är jag en av dom som älskar den.
Folk har väldigt ofta skilda åsikter om vad denna film har för genrer, några säger arty film medan andra hävdar att det är en skräck/thriller och andra säger bara att den är skum men jag anser att David Lynch har gjort en deckare i gammal go stil men på hans sätt men grunderna för en deckare är där.
Detta är en film man sugs in i och som man förundras över var gång man ser den och jag har sett den många gånger, kom ihåg att jag såg den när jag var 16-17 och den skrämde skiten ur mig, speciellt då Dennis Hopper som Frank, men det var även men första David Lynch film som jag såg men inte den sista.
David Lynch grep tag i mig och jag ville bara ha mera utav denna filmskapare, så jag fick tag på Elefantmannen som kom 1980 och älskade den och sen fick man stifta bekantskap med Twin Peaks serien och då var man Lynch beroende.
David Lynch var och fortfarande är en independent filmare som gör precis dom filmerna han själv vill göra och bryr sig ínte om vad andra tycker och det är ovanligt i Hollywood.
Från början var det meningen att Val Kilmer skulle spela Jeffrey men han tackade nej för att han tyckte att manuset var för pornografiskt, så Kyle MacLachlan fick den och det ska man nog vara glad för, för idag kan jag inte se någon annan som Jeffrey.
Rollen som Frank var det många som tackade nej till för att han är så sadistisk men till slut stod det i mellan Robert Loggia och Dennis Hopper men Hopper drog det längsta strået, efter ha sagt " det är jag som är Frank och ingen annan". I bland funkar personlig pr bra.
Blue Velvet hade $ 6 m i budget och spelade precis in allt i USA så det blev plus minus noll.
Det är bara Lynch som kan bygga en story på att en ung man hittar ett öra och därefter bygga en kriminal story på det, en kriminalhistoria som är mörk, otäck, erotisk och spännande.
Kyle MacLachan och Laura Dern (som även var ihop med Lynch) har blivit nåt av Lynch favoriter och har dykt upp i andra filmer av Lynch.
En av anledningarna till den mörka stämningen är musiken av Roy Orbison och Chris Isaak och i ag kan jag inte höra In Dreams av Roy Orbison utan att jag ryser av välbehag och minns den briljanta scenen där Dean Stockwell som Ben mimar till den.
David Lynch blev nominerad till en Oscar för Bästa Regissör men den gick till Oliver Stone för Plutonen och har man sån konkurrent så är det svårt att vinna, det är också en överjävlig bra film, kanske kommer på min lista..
Kommentarer
Trackback
