.

 

Snacka om att Oliver Stone är rätt regissör att skildra The Doors karriär och framförallt Jim Morrisons pårökta men geniala karriär som sångare för The Doors men även som poet.
Vi alla vet ju att Jim avled i ett badkar i Paris 1971 antagligen på grund av nåt hjärtfel men många säger ju att det var drogrelaterat, vilket det antagligen var med tanke på att Jim ständigt gick omkring i ett ständigt rus..
The Doors är en av dom bästa musik biografi som jag har sett om inte den bästa även om Walk The Line och Ray är bra filmer så kommer dom inte upp i dessa höjder..
Vad jag menar med att Stone är den rätta regissören till denna filmen är att han är expert på att göra filmer med drömsekvenser vilket var en stor del av Jims vardag i och med att han var nästan ständig hög.

Val Kilmers karriär var på uppåtgående men nästan ingen ville jobba med honom för att han som allra oftast betedde sig som ett rövhål under inspelningen av sina filmer, men då var det ju perfekt att han hamnade i en Oliver Stone film, för att det nån som kan tukta diviga skådisar så är det Stone, han har ett rykte om sig att vara en benhård regissör och han tolererar inte vad som helst, men uppenbart så gillade dom varandra i och med att han fick vara med i Stones Alexander (2004) som Alexanders pappa.
Val Kilmer ville så gärna ha rollen som Jim Morrison så mycket så att han lärde sig alla låterna som Jim Morrison hade skrivit utantill och spelade upp det för Oliver Stone , jo det funkade visst för han fick rollen.

Tyvärr så fick The Doors inga Oscars nomineringar och det gick inte så bra för den på bio eller i USA, den hade en budget på $ 38 m och den spelade in $ 35 m.
Men även om biopubliken svek filmen så är det en helt felfri film med ett kanonsoundtrack (såklart) och på nåt sätt så hade man önskat under filmens gång att man själv hade varit ung då på slutet av 60-talet och fått uppleva den frigjorda hippierörelsen...Make Love Not War..