Filmen som tyvärr har blivit synonymt med Heath Ledgers sista film och kom i skymundan för The Dark Knight där Heath spelade briljerade som Jokern men det var under denna inspelning som Heath tragiska självmord hände och det är därför som Johnny Depp, Jude Law och Colin Farrell hoppade in och spelar hans roll i vissa scener.

Dom löste det genom att när Heaths karaktär Tony går igenom Dr. Parnassus spegel så ändrar hans utseende.

Terry Gilliam är en av dom mest visuella regissörer vi har, finns egentligen bara Tim Burton som kan mäta sig med honom och inte ens det, Gilliam är en regissör som gör allt för filmkonsten, han gör det inte för att tjäna pengar på eller för att få en blockbuster och beviset är att nästan inga av hans filmer har gått särskild bra, den senaste som gick bra var 2005´s Bröderna Grimm som spelade in $ 105 m över hela världen.

Men oftast så blir hans filmer kultfilmer såsom Brazil, De 12 Apornas Armé och Fear And Loathing In Las Vegas och han har en trogen fanskara men i och med att hans filmer inte är några vinstmaskiner så får han jobba hårt för att kunna hitta pengar till sina projekt. Med tanke på i hur många år han har försökt filma The Man Who Killed Don Quixote, det har till och med blivit en dokumentär om det, men nu egentligen så ska den ha premiär nästa år med Robert Duvall som Don Quixote.

Det jag älskar med Terry Gilliam förutom hans visuella öga så är det hans humor, som han har förvaltat väl sen han var en av medlemmarna i Monty Python där han alla dom underbara animerade segmenten.

The Imaginarium Of Dr. Parnassus är en fröjd för ögat men har även en riktig bra story om en kringresande liten teater/cirkus sällskap som går ut på att man kan leva ut sin fantasi när man går in i Dr. Parnassus spegel.

Till det sällskapet kommer Tony eller rättare sagt han blir räddad av sällskapet och han blir snabbt medlem i sällskapet. Dr. Parnassus är en odödlig munk har ingått ett vad med en diabolisk man för att bli odödlig men priset är att när hans dotter blir 16 år så ska han få henne och när filmen börjar så är det bara några dagar kvar till hennes stora dag. Precis som det inte var nog så är Tony inte den som man trodde och snart så börjar det hända saker både framför spegeln och inne i den.

Faktiskt så funkar det hur bra som helst med Depp, Law och Farrell som stand-ins och det ger också en helt annan dimension till hela filmen.

Det är så snyggt och man blir helt hänförd och detta är det mest fantasirika sen jag såg Pans Labyrint, förutom att denna inte är så mörkt.

Som med dom flesta av Gilliams filmer så floppade denna också, även om den bara hade $ 30 m i budget så spelade den bara in drygt $ 8 m i USA men den fick i alla fall 2 Oscarsnomineringar.